Lite till...


Ingen kamerablixt när jag myser med Matte! Kan vi få vara ifred en stund... lite till!




Liten Yla har smitit in i Mattetantens bil... Vill inte kliva ur, vill följa med till jobbet? Vill ju vara med Dig mera Matte! Vet att Du kommer tillbaka ikväll men jag vill va mä la nuuu... lite till!



Hundröra! En liten yrvädersYla, en farsa och en fransman busar o leker på gården. "Kom igen nu grabbar, hur har Ni det med flåset" säger den lilla fröken. "Nu leker vi mera innan Matte släpar in oss... skynda Er! Lite till!"




Juldagsmorgon glimmar! Närhetssugen liten Yla trycker in sig mellan soffans mjuka ryggstöd och Hussegubbens stora rygg med mjuka, sköna morgonrocken. Flytta Dig inte Husse, låt mig mysa här lite till!



En ensam stjärna i ett fönster! Låt den lysa upp mitt arbetsrum fast julen tagit slut... eller varar den lite till?
Vi säger så; iallafall till trettondan, eller t.o.m till tjugondaknut!  Så bra; julstjärna lys lite till!



En blek bild av vår fina julgran! Vi låter den lysa upp vintermörka morgnar och kvällar... lite till!



Julbock och lyktor med ljus på vintermörk entréaltan lyser Välkomnande...lite till!



Hypermodern, för året nyinköpt, jättejulstjärna tillsammans med urgamla 50-talsgardinerna.
Låter den sprida sitt ljus ännu en tid... lite till!



Snön täcker vår gård och dungen ner mot sjön så vackert! 
Låt den få ligga kvar och lysa upp de mörka vinterdagarna, tids nog kommer våren och ljuset, så lite till!




Yla vill inte gå in nu! Vill vara ute... snälla... lite till!



Vill ha kvar känslan av gemenskap med släkt o vänner i soffan...det blir ju så sällan... så stanna lite till!   





Yla är en morgontröttis! Vill inte gå ut! Vill ligga här o mysa med Flodhästen hon fick av tomten... lite till!


Nog är vi bra konstiga vi männskor! Så tacksam o glad för allt jag har! Låter så klyschigt men vet värdet av att påminna mig om att stanna upp och njuta av allt som finns att vara glad åt... om man "vågar" se!
Nog är det lätt inte va nöjd, att önska sig.... lite till!

Önska Dig gärna lite till... men glöm inte att värdesätta även lite... utan till! Take care!


En gång för länge sen....

skrev jag om en nystart i bloggandet.... Av många anledningar tog skrivandet stopp och det har hänt mycket i tantlivet sedan dess! Det som mest hindrat skrivandet har varit problemen med älskade boxerkillen Tango. Ni som läst tidigare vet ju att han betydde enormt mkt för tants tillfrisknande under hela rehabiliteringsprocessen. Det var ju långpromenaderna, leken och skratten han genererade som fick fart på tantalaran när det var motigt!

Nu är han i hundhimlen sedan några månader och det har varit så enormt smärtsamt att mista honom! Att ha makt över någon annans liv, att komma dithän, att ge upp, att inse att det inte går längre, att fatta beslutet "imorgon skall Du dö", det är det värsta beslut som tagits i det 50-åriga tantlivet!

Det blir inga nya bilder här från Tangos sista månader här på jorden. Inte som det känns nu iallafall, det är för svårt och gör fortfarande för ont att gå igenom mapparna. Sedan... kanske....

Vi skulle inte riskera att gå igenom detta igen, alltså var vi överens om att nu var det slut på "hundlivet" i vår lilla familj... Fortfarande mår tantsamvetet lite illa för att vi, tant o söte Maken, lät oss frestas att ta hand om en liten boxertjej! Vi kunde inte motstå erbjudandet från "våran" uppfödare och 1 oktober 2010 flyttade hon hit! Mysslingens Yla, 8 veckor gammal kom hon in i vårt liv och skall där förhoppningsvis stanna i många, många år! Hon har trampat rakt in i våra hjärtan med sin underbara mentalitet! Samma mamma, Mysslingens Hallonsemlan,  som "storebror" änglahunden Tango och pappa är helt underbara Radar, en jättebebis som är det snällaste som går på fyra ben! Lyckligtvis bor pappa Radar med sin "bror", den bestämda Otto, en fransman av bulldogsort, här i närområdet. Behöver jag säga att unga fröken Yla blir alldeles till sig när hon får busa med faderskapet och "farbror" Otto?

Vad tror Ni? Kan tantbloggen komma att fortsätta vara en uttrycksplats för tantens skrivklåda? Kanske är det möjligt, kanske är tiden inne, kanske har "skrivvilan" gjort det möjligt att ta steget och skriva vidare....? Utan älskade Tango närvarande här rent fysiskt men Mattetanten är alldeles säker på att han spanar däruppifrån och håller ett öga på oss härnere på jorden. Älskade Tango! Matte älskar Dig Alltid!

En liten premiärbild på Tantens boxervovve nummer fyra; Mysslingens Yla fyra månader, här på sin favoritplats framför den sköna brasan. Hon är Husses o Mattes glädje varje dag!



Passar på att meddela att jag önskar att alla har fått ha en Go´och härlig julhelg.... önskar alla en god fortsättning och ta det lungt i eventuell trafik! Take care!




RSS 2.0